Mars. 30, 2011

God eftermiddag.
Hade en trevlig natt på jobbet, jag är så glad att jag har mina arbetskamrater.
Har det lite "jobbigt" nu eller vad man ska säga... fel ord kanske men använder det ändå.
Min psoriasis är värre och blir värre för varje dag, inte bara på huden utan i kroppen också.
Inflammationer i muskelfästen är inte att leka med. Fan va obekvämt det är.
Som "tur" är så gör det som mest ont när jag inte rör mig så mycket. Typ ska sova, eller vila eller bara sitter och kollar på tv/datorn. Annars hade jag fan inte kunnat jobba.
Värst är ryggen och bröstkorgen.

Vilket i sin tur inte medför så positiva saker för min p.ångest. Känner att det ligger och pyr långt inne.
Vilket i sin tur medför att jag känner mig negativt inställd till allt. Inget är kul. Vill helst bara sova.
Men så funkar det ju inte. Man måste möta den. Jag förstår egentligen inte varför jag fått p.ångesten.
varför dök den inte upp när jag hittade min pappa död. Det är ju en mer traumatiskt uppevelse tycker jag...men tydligen kan det vara något som legat och "grott" och ploppat upp nu på senare år...Vilket jag är ytterligt förbannad över. Hade p.ångesten vart en människa hade jag gjort mig skyldig till överlagt mord.

Och min bästaste J som får lyssna på mina negativa utvärderingar..han får mig iallafall på mycket bättre tankar.
Längtar te tisdag då vi får träffs igen. Ja!

Die Katze känner empati. Ända sen jag började få ont i kroppen har hon typ agerat på samma sätt. När jag bullrar upp med kuddar under ryggen ska hon också ligga med en kudde mot kroppen. När jag är ledsen och arg så ska hon göra mig på bättre humör genom att prata och kramas med mig.
Det är vetenskapligt bevisat att djur har empati, en hund vars ägare hade prostatacancer som spritt sig till ryggen visade det väldigt tydligt i en studie. Ägaren började halta på höger ben och då började hunden också halta på höger bakben. Sött.

Die Katze är iaf glad över vädret. Det är tillräckligt varmt för att ha altandörren öppen så hon kan springa in och ut precis så som hon vill ha det. Vad hon har längtat! Sen i oktober förra året. Yaaay!

Jag ska börja på solterapi igen. Så nu kommer jag att se ut som en brunbränd platinablondin!!
minus brunbränd...eftersom jag blir lila och sen röd och sen tillbaka till min ursprungliga whiter shade of pale.

Imorgon ska jag träffa Empa. Long time no seen. Eftersom hon också jobbar inom vården och pluggar vid sidan av är det praktiskt taget omöjligt att få ihop ett datum....men ibland lyckas vi - som imorgon!
Har beställt en ny jacka också, vind och vattentät. Bra, snygg och BILLIG festivaljacka! Wooho!

Nähe. Om man skulle göra nån nytta...typ.
Adjöss.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0