iowa

Min kära mora har en grill på sin baksida. Ingen speciell grill utan en som man köper till en billig penning och monterar ihop på en kvart (vilket jag gjorde i sommras). IALLAFALL!!
Hon har lagt över en helt vanlig svart plastpåse säck, ni vet. För ungefär en månad sen sa hon att den var borta från grillen...
"Jaja" tänkte jag. "Den har blåst av".

Nu har jag blivit varse om att den är borta igen, och blåser den av så borde den ju ligga någonstans på resten av tomten...men icke.
Och jag vet att den senaste säcken placerades NOGA dit så att vind och skit inte sku kunna ta tag i den och få den att bara försvinna i tomma intet.
Men nu är den alltså borta igen. Och finns ingenstans.
Jag vet att det funnits saker som försvunnit tidigare från hennes baksida, små saker liksom.
Men varför sno en sopsäck? Den är väck bara...

I övrigt så ställde Sid in våra business i Arninge nyss... vilket innebär att jag inte har något att göra...
Jag har försökt ringa CHina Country ambassaden för ett utlåtande ang specifika mediciner...så man inte fastnar i China Countrys tull och åker tid för olaga droginnehav...MEN INGE SVAAAAAAAAAAAR.
Fuckin hata telefoni! Jag hatar att prata i telefonen...spelar ingen roll om det är med kompisar eller med datorer/telefonister. Hatar det.
Jag hoppas dom svarar på engelska så jag kan låtsas vara lite tysk och blanda in lite hårda ord.
"China Country Embassy"
"Jawohl! Meine name ist Iowa! Dürch, für, gegen, ohne, um! Ich muss zu... China Country gefahren - JETZT!!"


Nämen va fan, om man skulle sova en stund då?
Sen blir det vaccination för hela slanten, över 500 kr för att vara exakt.
ROBBERY!!!!

Buuuu!

Nu har dom hört av sig från jobbet också, så jag får jobba xtra på lördags morgon!
Då är det inte robbery längre, känns iallafall inte lika mycket...
Jobba dag är roligt.

Jag ska lämna blodprov nästa vecka för mina värden ang sköldkörteln. Fantastiskt vad medicinen fungerar bra.
Jag har inte haft en enda dag av onaturlig vånda/nervositet på skitlänge.
Dock är det inte bara medicinen, det har vart en hel del själavård också och VILJAN att vilja ta tag i jobbiga saker som rör ens mest privata delar av sitt väsen, att lyfta saker till ytan och bearbeta.
Jag vet väl inte om jag är så mycket mer i kontakt med mina känslor än tidigare, men jag har lättare att identifiera och KÄNNA känslor numera.
Jag är alltså inte helt känslokall. Bara lite udda på ett bra sätt.

Seriöst så är det skönt att vakna utan en stor klump i magen varje dag och gå runt och vara ett nervöst vrak av ingenting..
Jag är fortfarande arg, väldigt arg inombords. Men den ilskan motiverar mig också väldigt bra till att fortsätta gräva in i den dammigaste hörnen i le själ.
Dock har jag noll tålamod.
Och nolltolerans gällande allmäna idioter och miffon.

Det som skrivs här är ingenting jag pratar med andra människor om eftersom de flesta verkar rädda när man påbörjar ett djupt samtal, typ "att det ska väcka tankar och funderingar i dom själva och det är ju obehagligt så då pratar vi om något annat" eller klassikern "Vad skönt att du mår bättre....hur gåre på jobbet"

Jag har sagt det från början, och jag tänker inte viska eller skämmas över att jag känner som jag känner.
Kanske därför det är väldigt mörkt och ensamt ibland, eftersom man inte kan prata om det med någon annan.
KBT-tanterna anser att jag har alldeles för bra koll på vad som händer och kan deras arbete utantill, det finns inget för dom att säga som jag inte redan vet...så dom vill inte ha tillbaka mig då andra behöver deras tid bättre.
Förståerligt.

Åååååå andra sidan så trivs jag ju i mörkret och dess ensamhet. Men det blir lätt en vana att isolera sig.
farligt farligt.
Så jag fortsätter min vandring i vem jag är och varför. Ibland plockar jag en blomma. Lägger mig på en äng, ibland blir jag träffad av blixten eller ett förbaskat fallande äpple. Men Jorden jag vandrar på är alltid densamma, stabil och bördig som faen.

det där sista lät nästan som en herr Lundell text...

.