iowa

Ideal: stark och fri personlighet, kunskapstörst, konstsinne, ärelystnad, sinnlighet, kroppslig styrka, makt och skönhet.

-Men när man så stark betonar individens suveräna frihet, gav man spelrum för sådana dåliga egenskaper som råhet, hjärtlöshet, egoism och grymhet.

Hade jag levt för några 100 år sedan hade jag mycket sannolikt varit en enstörig mupp som vandrade på gatorna muttrandes om "förfall" och "rättvisa" med en massa pappersark under armen.
En kuf som alla liksom aktade sig lite extra för, en missförstådd individ. Kanske bärandes en konstig hatt.

Ingen som tar ens åsikter och påståenden på allvar. Skrikandes bland medmänniskorna :"så ensam i ett hav av okunnighet"
Frenetiskt skrivandes på små papperslappar, minsta lilla tanke ska återberättas i skrift utifall att allt senare kan knäcka en svår nöt - typ livets mening eller så.
En ren och skär filosof som dagdrömmer om rikedom, ära och makt.

Nu lever jag ju här och nu ... och så miserabelt är det väl inte, Och jag vägrar använda hatt.
Och många gånger infaller det att ångesten är för konstens skull. Oftast är det då man får ner dom bästa raderna....man skriver av sig lite lidande.

Men jag ska inte sticka under stolen med att titeln "universalgeni" är mycket tilltalande.

Jag vill bestämma, jag vill ha allt. Jag jag jag.

För mig är det inget fult att tycka om sig själv så pass mycket som jag gör. Att sätta sig själv väldigt högt över havet och sikta ännu längre.
Att göra saker i livet utifrån egen vinning.
Att älska korvstroganoff utan "korv".
- Alla måste vi göra små uppoffringar, helst inga döda djur i min mun tack.
               

Så mycket tankar som cirkulerar i mitt stora huvud. Och jag har tvingat mig själv att skriva nån form av dagbok eftersom jag måste få utlopp för tankarna någonstans, annars möglar jag inombords.
Som en fuktig disktrasa..som luktar skit.
Jag är en aningens bitter. 

                                -------------------------------------------------------------------------------

F.ö så blev det ingenting gjort idag, då min skuldra satte stopp för aktiviteter och jag somnade med värk i soffan..känns dock bättre nu efter att jag "ramlat" in i kylskåpskanten ett par gånger...enda sättet att försöka knäcka tillbaka skiten...så där stod jag och gned mig och grimaserade.

Die Katze och jag har ett par sköna veckor framför oss - då vi ska umgår dygnet runt!
Hon ligger här brevid mig på armstödet och sover.
Min prinsessa av Clawhill!
Svarta faran.
Satan.
Wilma
Mimmi
Immis

kär katt har många namn.

Jag avslutar kvällen med att titta på ytterligare en utmärkt dokumentär av Louies Theroux.

Bis Später.