iowa

5 frågor jag vill ställa till 5 olika människor.

Till SIMON COWELL:
"Whatta f*** where you thinking?!"

Till SVENSKA AKADEMIN:
"När ska Astrid få sitt pris?"

Till HANS MAJESTÄT KONUNGEN:
"Grattis på födelsedagen, har du önskat dig något speciellt?"

Till Lady Gaga:
"Do you understand that "gaga" is so 1997?"

Till Cat Von P:
"Hur fan gick det igår och får man se förändringen idag?"



åh fy fan va skönt att dessa dagar är över. Dom har kännts som 100år.
FRI!

Det bästa jag vet!

Animals
Ligga i sängen och sova
Läsa en intressant bok
Umgås med dom som betyder någonting
Ta in ett x antal öl
Lyssna på bra live musik
Lyssna på asbra brutal hög musik
Träffa nya människor
Äta god mat
Klappa en ko
Vandra i skogar och försöka hitta svamp
Mig själv
Pengar
Smörgåstårta
Sommar
Teknik
Lära mig nya saker
Vara bättre än alla andra (mja, enl mig själv dåe...)

Saker jag saknar

hmm kanske inte är en sak direkt men mer än känsla. Det var sååå längesen, 9 år sen fär att vara exakt jag hade en normal "helg" liksom..  När man känner att "åh fan, nu är helgen här, veckan är slut!".
Vi åkte alltid och handlade på lördagarna, jag fick korv med bröd. Sen pommes frites och korv när jag kom hem, för så var det bara. Jag älskade det.

Kanske saknar bardomen lite?

Mitt nintendo 64bitars .

Trekantiga festis! Remember?

Mina sockiplast, har funderat på om jag ska köpa ett par nya och stoltsera med, men jag tror dom sku göra mer onytta än nytta.

Hahaha kommer ni ihåg duchmössorna som fanns när man gick i lågstadiet? Man såg ut som en astronaut i dom.

aa fy fan.

REKLAMFRI TV?! Det saknar jag.

Min favoritplats.
Skitenkelt. Åland. Utan tvekan det enda stället - so far - som jag kan slappna av på.
Jag är endå liiiiite berest, men är så hemmakär så det finns ingenting som går upp emot Åland.
Mitt paradis på jorden. Tyvärr aslänge sen jag var där, det är lite blandade känslor som dyker upp när jag far över havet och dit.
Farsan känns ännu mer frånvarande och det svider lite i själen. Meeeen whatta hey liksom.

Om jag kunde förflytta min säng med mig te Åland så sku det vara perfekt, för det är mina 2 favoritplatser.

Appropå favorit, idag är det ingen vanlig dag IDAG ÄR DET SID´s FÖDELSEJÄVLADAG!!!!!

HUUUURRRAAAAAAAAAA!
*BRÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖÖL*

Mina fobier/rädslor Haha, nu jeflar. Som jag nämnt tidigare så är ballonger och cyklar läskiga saker, samt byta glödlampor.... Stora folkmassor kan vara jobbigt, mest för att jag blir så arg på packet när de inte gör som jag vill. Sen panikångesten har jag ibland haft problem med ensamhet, oro och ångert. Alltså RÄDSLA att få känna ensamhet, oro och ångest, en sk förväntans ångest. Jag arbetar på den och det går bra! Insekter klarar jag mig utan, spec bin som ska vara i ens öra hela tiin! Äckligt! Fotfobin har blivit bättre oxå. Jag klarar nu att gå barfota och ta på mina egna fossingar. Andras är fortf päckel! Jaa, det var väl typ det..fasiken vilken kärring man är då.

Det här är jag bra på

Oj. Jag som är så bra på så mycket!
Det första som ploppar upp är ju mitt jobb.
Sen är jag en jävel på problemlösningar (inte när det gäller mig själv).
Jag är bra på att prata, men ännu bättre på att lyssna.
Att vara en sympatisk medmänniska – Check.
Skriva uppsatser – check
Veta onödig information – check
Manipulering/Få min vilja igenom - check
Dricka öl (får man skriva så?) – check
Samordning av diverse saker och människor – check
Tappa tålamodet – check
Strategisk tänkande – check
Bollsporter – check

Jag tycker det är liiite svårt att sitta och skriva ner en massa saker jag är bra på, för jag tycker nämligen att jag är bra på det mesta (läs allt), men utan att låta för egocentrisk så får väl raderna ovan duga…Ok?
Vill du kanske tillägga något…? Nähe…? Ok.. aja..

Det här får mig att gråta

Mja, inte så mycket egentligen. Är inte den typen som gråter. Varför vet jag inte.
Stora flickor gråter inte.
Men alla jävla orättvisor i världen. Livsöden.
Forrest Gump. Powder. 2 filmer som jag ”bölar” till...

Jag kan ta till tårar när jag blir riktigt rörd. Av en fin gest eller uppskattning.
Men gråter gör jag enbart när jag är otroligt rädd eller har sorg.
Eller när jag tycker synd om mig, då kan jag nog gråta!
En tår här och där blir det väl ibland..
Dock anser jag att det är bra att gråta av sig ibland. Lätta på trycket lite.

Detta brinner jag för.


Det är enkelt. Dom svaga.
Dom som inte kan klara av sin vardag pga olika saker.
Det finns inget mer givande än när man hjälper en hjälplös.
Får ett leende tillbaka, eller kanske ett "tack".
Jag måste ha vart en hänsynslös människa i mitt tidigare liv som för nästan ingenting betalt utför ett arbete av psykisk och fysisk  påfrestning i dagens läge. Och är nöjd med det.

Amen sister!

Detta upprör mig

När djur far illa.

Könsroller. Så fort en stark personlighet, som är kvinna, står ut så sticker det i folks ögon och hon letar bara efter uppmärksamhet. Jag kan verkligen inte säga att jag är feminist, men könsroller gör mig så förbannad.
Bara för att man är kille så är man bög om man är frisör. Ni förstår. Good..

Okunnigheten bland folket. Vissa saker tycker jag man bara MÅSTE veta.

Klockan. Fanskapet som antingen går alldeles för sakta eller saknar fler timmar på sig.

Politik. Jag är allergisk.

Ultraradikal "nism"-människor. Stäng in dom i en stuga så kan dom hålla på där och låta oss andra vara. Bitte.

Norrmän. Ingen förklaring. Norrmän.

När det bara är BAJS på Tv:n. Ni förstår inte hur upprörd jag blir. Skitarg.

Sjukdomar. Äckliga bacillusker och svulster och tumörer och skit. Fy fan!

Mina dåliga sidor


Åhej...vart ska man börja? Bara att radda upp dom:

* För bestämd och styrd av egna principer
(tycker om att få saker och ting gjorda på mitt sätt - inte ditt, det är fel)
* Otålig
( allt ska hända NU, jag orkar inte vänta, hatar att vänta)
* Narcissistisk
(mitt egenintresse är stort, inte sjukligt, men stort. Ibland handlar allt om mig enbart och alla ska förstå min storhet lika mycket som jag gör)
* Långsint
( Jag glömmer aldrig. Förlåter inte heller. Den som försöker göra mig illa på nåt sätt har fått en fästig på arslet, jag inväntar det perfekta tillfället för att sprida borrelian som gör din tillvaro till pest en lång tid framöver)
* Kontrollerande
(gillar väldigt mkt att ha koll på läget, jämt)
* Osäker
(...vilket leder till osäkerhet..)
* Besserwisser
( informerar gärna andra om vad det är som är rätt och fel och varför)
* För ambitiös
(ska ha 78 bollar i luften hela tiden)
* Skadeglad
(kan inte låta bli att le ett snett leende och skocka lite för mig själv..)
* Snål
(håller i mina pengar - inge fel med det?!)
* LAAAT
(ja...vad ska man säga, gör ingenting utöver det jag måste liksom)

KAPISCH?!

Detta ångrar jag.

Det ända jag har att säga om detta är att jag ångrar att jag inte spenderade mer tid med mina nära och kära som nu förtiden är döda.
Alla andra saker man tror man ångrar har ingen betydelse när man står inför detta faktum.
Punt slut.

Ett pinsamt ögonblick.

Jag är inte så bra på det där med pinsamheter, oftast är det andra människor som säger "oh fy fan va pinsamt..." och då när jag tänker efter så är det lite piiinit. Jag bjuder gärna på mig själv och tycker nästan alsrig att saker är pinsamt, DÄREMOT kan jag tycka att saker är  pinsamma när det gäller andra människor.
Jag kan tycka att det är pinsamt - ÅT - dom. Typ "skämmas" åt dom.

Kanske att jag är en pinsam person och gör pinsamma saker så ofta så att jag märker dom inte?
Näää...sku int tro det. Men man vet ju int..
Ibland kan jag dock tycka att det blir lite awkward... och oftast har det med känslor att göra, att jag kanske inte reagerar som alla andra gör...så dom jag borde...och folk tittar på en som om man vore känslokall...då kan jag känna att situationen är lite "pinsam".

MEn att hitta ett pinsamt ögonblick i mitt liv? Öööh, ok jag har ETT som jag kommer ihåg nu..Förra året på metaltown förväxlade jag en kille med gitarristen i ett band, nämner inte bandet - för då blir det FÖR pinsamt.
Iallafall, jag var helt säker på att det var rätt snubbe jag pratade med, och hur mycket den stackars musikern försökte få mig till att förstå att han var fel snubbe så sa jag typ "den går jag inte på". Jag hade tagit ett par öl...men va fan..Så jag samtalar med denna snubbe hur länge som helst, tills typ Sid bryter in och ba "vem fan är det där?" haha... samma sak hände med Children of Bodom´s basist. Jag trodde helt enkelt inte på att det var han, och när jag fick träffa resten av bandet så sa jag typ att "ni är vanliga fulla långhåriga snubbar" eftersom jag tyckte att han skröt så jävligt!
Hmmm nu kommer jag på en massa...dom gångerna jag försökt byta nationallitet...till amerikan för en natt, funkat as bra - fram tills jag stöter på en människa FRÅN SAMMA JÄVLA STÄLLE i Iowa. WTF?
I sverige liksom...oddsen på den betson? Piiiniiiit.

Barndomsminnen!
(gårdagens fråga, var allmänt slut efter 5 nätter så de blir dubbelt idag)

Nästan alla mina barndomsminnen är från Åland. Känns som om jag inte har några barndomsminnen när det är snö och dåligt väder. Ja, så kan man beskriva det : solsken.

Farmor och farfars hus är också bra minnen som ligger en varmt om hjärtat, springa runt i deras trädgård och dricka saft, gå på upptäcksresa på deras baksida. Våga gå ner i potatiskällaren...

Åka buss (när farsan var chaffis) och kontollera att alla lämnar fram remsan ordentligt..
Följa med moran till hennes jobb och skriva på skrivmaskin..och stämpla med fina stämplar.
Alla dagisstunder! Jag älskade dagis!
Disneyklubben, Johan, Alice och Eva!
Hyra VHS på macken, Tom och Jerry självklart!
Minnena är alldeles för många för att räknas upp, men Åland was the place to be.

Det här kan jag inte leva utan!

Musik. Smink. Mjukisbyxor. Mina böcker. Datorn. Min kudde. Naturen. Kaffe. Tv. Jobb.

Musiken för att det är inspiration, det är meditativt, får en på bra humör, får ut ens aggressioner om det behövs, utan musik skulle jag inte fungera.

Sminket för utan skulle jag känna mig naken och allmänt "casual", det är kul med smink!

Mjukisbyxor för att det finns inget bättre att trä på sig när man sunkar omkring hemma och kryper upp i en soffa eller så. Inget som åker in i rumpan, skaver eller nå ännu värre.

Mina böcker för att jag måste underhålla min hjärna med nya fakta hela tiden, annars är jag rädd att det torkar ut och man bli dum. Nää...kanske inte...eller jo. (här borde jag ha större ordförråd, men nej)

Datorn för hur fan annars ska jag få tiden att gå?! Hur lätt sku det va att plugga om man inte får googla ALLT?
Hur ska jag kunna skicka alla mina hatmejl? Eller mina serenader till Corey Taylor?

Min kudde. The frekkin best in tha world. Den saknar jag varje gång jag sover borta. Eller jag saknar den varje gång jag inte vilar mitt huvud på den. Mmm kudde...

Naturen. Det finns då inge bättre än att få strosa i skogen och bara dra in alla lukter och ljud som fins runti kring. Jag kan färdas bort låååååååååååååååååångt bort från verkligheten. Jag upplever det som om mina sinnen och känsla för detaljer skärps otroligt av att vandra i djupa skogar. Äta en kotte eller så.

Kaffe. Ja för annars hade jag haft huvudvärk hela tiin jue. Det är gott och det ger mig den kicken jag behöver för att klara av tunga timmar med jobb eller dyl.

Tv:n. Min bästa kompis. Som alltid ställer upp, även fast den ibland är helt ointressant i sitt innehåll så underhåller den mig dagligen med en massa onödig information. Och det är lite meditativt över det hela eftersom man använder sig av mindre hjärnaktivitet vid tv tittande än när man sover. Perfekt.

Jobb. Det är så skönt att komma till jobbet och jobba. Och jag menar det. Efter 12 år känner jag fortfarande samma "go". Jag trivs så otroligt och den dagen jag slutar kommer att kännas som en separation...Som om jag klipper ett band med en familj. Utan jobb skulle jag gå ner mig, bli deprimerad och börja supa.
Så enkelt är det.

Det är vad jag kan komma på just nu. Säkert en tusen saker till, men eftersom dessa ploppade upp först så antar jag att det är saker jag INTE KAN LEVA UTAN.
Morsning korsning!!

Mina drömmar.

Jag drömmar ofta och mycket. Nästan varje gång jag sover eller vilar. Oftast kommer jag ihåg allt jag drömmer, alla färger, dofter, vyer, personer, djur, känslor osv.
Det är ofta jag drömmer om det jag läste/gjorde precis innan jag somnar.
Jag tror stark på att det undermedvetna liksom bearbetas när du sover. Så kan drömmarna "tydas" så kan du få svar på både det ena och det andra som gnager under ytan.

Jag drömmer ofta om naturen och djur, ofta beteer jag mig väldigt illa mot personer i mina drömmar. Detta ser jag som någon slags "ventilering" för det som i vakna livet är "otillåtet". Att jag liksom tar ut min frustration i drömmarna.
Det är väl det egentligen drömmar är till för. Att göra ALLT otillåtet som inte tolereras av sammhället i vaket tillstånd.
Det är härligt med drömmar. Jag dagdrömmer också. Kanske många gånger för mycket. Men va fan..

Sanndrömmar har också hänt att jag drömt. Det är lite läskigt när man i drömmen ser vad som ska hända och någon dag senare så händer det. Men ändå tüfft. Synd bara att skiten inte vill visa lottoraden.
När jag drömmer mardrömmar handlar det nästan alltid om att jag ska döda någon men är själv jagad. Känslan av att någon är och andas i ens nacke hela tiden är bland det värsta jag vet...
Inte att jag ska döda någon utan känslan av att man är jagad utan att veta vem det är och vart han/hon finns.
Aja, sweet dreams allihoppla!

En vanlig dag i mitt liv


Jag har inga "vanliga dagar".  Mer "varierande dagar".
(jobbar mellan 21.15 - 07.15) .
Följande schema:
V.1: HEL LEDIG
V.2: MÅN,TIS,ONS
V.3: TIS, FRED, LÖRD, SÖND
V.4: HEL LEDIG
V.5: TISD, ONSD, TORSD
V.6: MÅN, FRED, LÖRD, SÖND

Senarie ett: JOBB-dagar

Lägger mig oftast vid 07-tiden på så jag kan sova hela dagen, brukar vakna till vid 17-18 tiden och försöka ta mig ur sängen, slår på tv:n och kokar kaffe. Tar mig en slurk, kollar vad jag ska äta och om någon har ringt, loggar in på datorn och kollar den vanliga skiten, face, farmer, blogs...osv.
Ibland får jag för mig att ta en dusch, mest för att vakna.
Vid 19 tiden är det dags för mat. Sen brukar jag bara slappa fram tills det är dags att gå till jobbet vid 20.45.
(börjar 21.15, Men skönt att komma tidigare och check lääääget va).

Senarie två: NÄR-JAG-ENDAST-JOBBAR-EN-NATT-dagar:

Helt värdelöst dygn. Jag kan inte planera någonting för jag måste sova på dagen, men eftersom det endast är EN jävla natt så kan jag inte vara helt utvilad för då blri det svårt att vända tillbaka dygnet när jag går av dagen efter. Så jag vaknar i princip på eftermiddagen och ligger vid tv:n hela dagen. Äter, för att sen gå och jobba.
VÄRDELÖST.

Senarie tre: LEDIG-MELLAN-JOBB-dagar när jag gått av

Har ett jävla problem med att ta mig upp då jag gått av. Oftast brukar  jag sikta på att gå upp vid 14 tiden (då sovit ung 5 timmar) för att vara trött på kvällen så jag kan vända på dygnet. Detta brukar dock aldrig funka... jag vaknar oftast vid 16 tiden och svär för mig själv. Äter någonting eftersom magen är utsvulten sen frukosten
vid 05 tiden. Sen är det mest att ta det lugnt..är oftast mentalt efterbliven första dygnet efter att jag gått av.
(man brukar säga att det tar ett dygn att återhämta sig från ett nattpass).
Jag gör inte så mycket, läser, slappar, kollar tv, surfar...äter lite mer...ringer nån - kanske.
Vill helst bara vara för mig själv eftersom jag ändå är så jävla trött.
Förhoppningsvis så somnar jag tidigt på kvällen. Det gör jag kanske i 2 fall av 10.  Men skit i det.

Senarie fyra LEDIG-MELLAN-JOBB-dagar när jag återhämtat mig:

Skööönt att vara tillbaka i ERAN vardag, nu passar jag på att gå upp tidigt, njuta av en frukost när solen är framme, ringer de samtal som måste ringas (myndigheter, doktorer och andra personer osv som endast har samtalstider på dagtid då jag oftast sover). Kollar i kalendern om det är någonting som är planerat - oftast något möte, seminarie, träffa kompisar.
Under dessa "semi-lediga" dagar mellan jobbpassen så får jag passa på att vara social, handla hem mat, tvätta, städa, utföra alla ärenden som måste göras, besöka ev tandl/doktor/bank-möten.
Under dessa dagar lagar jag oftast mat inför mina "jobb-dagar", eftersom jag inte pallar stå vid spisen när jag ska jobba. Skönt att bara värma.
Bokar biljett till GBG.
Oftast har jag nu lyckats vända på dygnet och somnar i "normal" tid mellan 23-02 tiden.
Är oftast utmattad efter dom här dagarna  då det är väldigt mkt att göra och hinna fixa och skit.

Senarie fem: HEL-LEDIGA-DAGAR

Woho! Nu är jag ledig i 7 dagar (mån - mån) Men ingen vila för det. Oftast åker jag till J i gbg på tisdagen.
Väl där nere så anpassar jag mig väldigt bra till J vardagar (han jobbar ju som vanligt). Jag går upp när han går upp (oftast - ibland blir det sovmorgon) och äter frulle, sen kollar jag på tv, gör uppsatser, pratar i telefonen med en massa olika folk, umgås med Anna (om hon är ledig). Tar en promenad - om vi är hundvakt.
Åker och handlar när J är hemma, lagar mat, kollar en film, somnar som en bebis vid 22-23 tiden.
Sjukt hur man kan anpassa sig så. Hemma när jag är själv så är jag vaken halva nätter men när jag är med J så går det hur bra som helst att natta sig själv innan 00 tiden.


Det är en massa "meck" att få ihop min vardag. Som ni kanske ser.
Än värre sen jag hittade kärlek. All min lediga tid som förr lades på kompisar läggs nu på J (av naturliga skäl) detta gör att de 3-4 dagar som jag är HEL LEDIG  och hemma i sthlm, ska jag hinna med ALLAAAAAA kompisar, umgås, prata, fika, festa, käka middag osv. Ibland känns det som om jag bara skjutsas runt liksom.
Jag är inte med mentalt i alla "aktiviteter". Vissa har svårt att förstå detta. Men det är inte mitt problem, jag har förklarat läget. Måste kommas ihåg att jag oftast är ganska slut efter 3 nattpass i kropp och huvud.
Att jobba inom vården är ju fan ingen dans på dom där rosorna.
Can´t keep on doin it forever - men just nu äre lugnt. Fått löneförhöjning också. Smooth!
Så ett tag till.

Meeeeeeeeen om man vill så går det. No gnäll. Eller hur?!
HEJ!

10 saker du inte visste om mig

1. Jag älskar allt som har med pudelrock att göra, kläderna, håret, musiken, sminket!
2. Jag har ägt 2 bilar - har dock inget körkort
3. Jag älskar Batman
4. Jag har cykelfobi(Tror att styret ska lossna), ballongfobi (allmänt äckligt) och elfobi (byta lampor, proppar)
5. Jag tål inte att se mitt eget blod - svimmar
6. Jag är väldigt utseendesfixerad
7. Jag älskar magi
8. Cher är en av mina absoluta favoriter
9. Jag är beroende av böcker, sjukligt köpbehov där
10. Jag skulle inte tacka nej till att bli bonde

Hoppas det var någonting som fick ett ögonbryn att höjas. Svårt va fan!!


google bild

Hej och hå - här rusar tiden iväg.
Bättre sent än aldrig: 10 dödssynder


Du skall inte svika (din svikare)
Du skall inte tro att du är någon - alls, för du äro ej bättre än någonannan
Du skall inte gå på fotbollsmatcher och spöa folk
Du skall inte behandla djur och barn illa
Du skall vara tyst när man ej bett om din åsikt(fan va jag önskar att folk kan fatta det)
Du skall vara medmänniska i ALLA lägen
Du skall inte belasta skattebetalare
Du skall inte göra dig dummare än vad du är
Du skall inte ta någonting för givet. Inget varar förevigt
Du skall vara sann mot dig själv


Hoppas det var tio stycken. Seså - UTFÖR!

Hell Iowa - Queen of the North!

Bloggfavoriter!

Jag har inte så många...men dom är fan bra!
http://www.samharris.org/
http://shadowsofthenorth.blogspot.com/
http://ladydahmer.se/
http://canterburyatheists.blogspot.com/ (tyvärr upphörd sen en tid tebaks)
http://satwcomic.com/
http://blogg.vk.se/kuno
http://www.thehistoryblog.com/
http://blog.paf.com/schulmania/
http://hatpastorn.wordpress.com/
http://situationskitstord.blogspot.com/
http://lokaltidningsbesvikelse.blogspot.com/

SEHR GUT!!!

Min livsfilosofi!

Som jag nämt tidigare så är jag en sökare och skulle tycka det vore skitnajs om det fanns en högre makt som kunde hjälpa när det känns svårt. Jag tycker att vissa peioder i mitt liv känns astuffa men får ingen hand på axeln av allsmäktige han/hon. Nu kanske jag inte heller ber om hjälpen, men är man en god människokännare så förstår man väl att jag har det tufft utan att jag behöver knäfalla (vilket är nästintill omöjligt med mina leder) och knäppa mina händer för att säga "hjälp".

Nää.

Min livsfilosofi handlar om att vara medmänniska och att inte se skillnad på människor.
MEEEEN för att kunna göra det så måste du ha egenkärlek. Så mycket egenkärlek att du litar på dig själv till 100% och är säker på vem du är.
Detta tar en stund förstår du. Ett x antal år. Jag trodde jag var klar med det - men icke. Jag litar inte till 100% på mig själv och på mina prestationer. Så det måste jag jobba vidare på.

Min livsfilosofi handlar också om att aldrig sluta utvecklas och lära. Och när du lärt dig något nytt ska du förmedla det till den SOM ÄR INTRESSERAD - inte sprida budskap till döva öron - waste of time.
Man ska ta tillvara på de små detaljerna i sitt liv, de som är "obetydliga" tills den dagen då du inser att de små obetydliga detaljerna fallit på plats som pusselbitar och du kan nu se  hela bilden.

Min livsfilosofi handlar ocskå om att ta för sig. Är du bra på något ska du inte stå där och mjäka, utan du visa vad du kan så du kan lära skiten vidare, VIKTIGT!!
OCH ATT VÅGA SÄGA NEJ. Inte va så jäfla svensk och säga kanske.
Eller stå ut med något för att man inte vågar säga nej...

MAn ska hjälpa det som behöver hjälp. Man ska alltid utgå ifrån sig själv, sätta sig själv som nummer ett, för det finns ingen annan DU än just DU. Och det är DU som måste stå ut med dig själv...Så det är väl lika bra att tycka om sig själv och prioritera dig själv först - right?
Livsfilosofiiiiiii
HEJ!

Favoritsaker!!

Jag är en tvättäkta materialist. Prylar är min grej, ju mer jag har, desto gladare är jag.
Men om jag ska printa ner mina favorit saker i oberoende ordning så ser det ut så här:

Ajjpådden
Mp3:n
Tv:n
Datorn x2
Mobilen
Kameran
Kläder
"Smycken"
Nitbälten
Solglasögon
Mina cd´s

Sen är det mycket småskit som man använder varje dag som jag inte kan klara mig utan. Men listan ovan är iallafall det jag håller kärast.
Jag är även en sån människa som har otroligt svårt att slänga saker. Ibland känns det som om jag har ett känslomässigt band till varenda jävla pryl jag fått/köpt. Så jag har en hel del kan man säga.
Toaletten är en av favoriterna också. Men en sådan köper man ju liksom inte i rent intresse syfte...
Tv:n a.k.a min bästa vän, har 2 st numera...öh typ utifall att den ena sku pajja?
Ajjpådden är min minidator, med all min musik och alla mina bilder jag någonsin tagit med min skitfräcka kamera.
Mobilen är mitt liv. Tragiskt eller ej så sku jag int överleva utan den. Mina kläder är inget som jag lägger pengar på utan det är "billigt skit" fast valt med stor omsorg. Solglasögon samlar jag på. Har väl över en 300 par eller så. Rensade i vintras och tvingade mig att kasta de som jag icke använt på en sommar eller så...det var över 100 som skrotades. Och jag köper minst en 4-5 nya inför varje vår/sommar...under sommaren ska vi inte ens prata om, då kan det vara 1 i veckan. MIna cd skivor är heliga för mig. Nedladdning i all ära. Men jag vill ha cd skivan att stoltsera med. Genuint och äkta inbillar jag mig. Samma sak där... äger alldeles för många för mitt eget bästa och dubletter finns det gott om...eftersom man kan råka pajja en eller så!

Aaa så ser det ut. På ett ungefär. Jag älskar saker och prylar och kommer allte göra det.
Ha en skön fredag!

VÄNNER!

Mina kära vänner. Vad skulle en göra utan eder? Inte så mycket sku jag vilja påstå.
Mina fina vänner som gråter när jag gråter, som skrattar med och åt mig.
Vänner som blivit ens familj. I thank the from the bottom of my heart vettö.

Vänner som man vunnit genom att bara korsa deras vägar, vänner man stulit från andra, vänner man oväntat blivit vän med, vänner som ramlat ner i knät från en blå himmel en dag. Vänner man fått genom sorg och elände.
Vänner man aldrig träffat. Vänner man inte vill träffa (Jo dom finns dom med), vänner man fått när man minst anat det.

Ni äro mina hjul på mina inlines. Det funkar liksom inte utan er. Det tar stopp.
Jag är som en knölval utan knöl. AAa ni förstår nu va?

google bild

Jag kan inte föreställa mig en tillvaro utan vänner. Hur fan måst int det va?
Odrägligt. Spanks för att jag får va en vän.

Och så en küss på det!

Om detta vore min sista dag.

I ärlighetens namn skulle jag nog ha en sån dödsångest att jag ligger ner drogad och inte kan uppfatta någonting alls...men vi kan ju låtsas att jag klarar av pressen av att veta att jag ska dö inom 24h.

Självklart skulle jag vilja träffa alla som betyder någonting, Die Katze skulle tejpas fast på mig. Jag skulle spendera nästan alla mina miljarder på onödigt skit..och välgörenhet. Som att köpa Carolas själ och förvisa henne från denna planet.

Köpa en massa lotter och skrapa i timmar, lyssna på bra musik - gärna live - i mitt hyrda plan som kan ta mig vart jag vill?....ansa Herr. Heggs skägg..?

Vad är kärlek?

Kärlek...Kärlek för mig är mer än bara tillgivenhet, ömhet och glädje mellan mina medmänniskor.
Lättare skulle det vara om man hade fler ord för ordet "KÄRLEK". Som i grekiskan..

Agape = innebär att älska människor oförhållssamt, kärlek, kärleksbevis.
Philia = Vänskaplig kärlek, syskonkärlek
Storge =Berör relationerna inom familjen
Eros / Libido (lat.)= Begär/Åtrå/ fysisk kärlek

Egoism = Egenkärlek

En "mellow" eller lagom egenkärlek är viktigast av allt. Utan egenkärlek har man svårt med sin självkänsla och svårt därmed att ge kärlek till andra.
Kärlek för mig kan vara riktat till prylar eller tankar om någonting. Behöver inte bara ha med människor att göra.
Kärleken till min älskade Die Katze är lika stark som till min mora.

Kärlek är ljuvligt på samma sätt som kärlek kan vara grym. Obesvarad. Olycklig.
You know what Im talkning about.

“the quality of love, pleasure, joy, favour...love.. ”

Och så lite låtar på det.

Vad bjuder jag på för mat?

Ja du... Jag kör på vegetariskt.

Till förrätt: blomkål/potatis/purjolökssoppa

½ blomkålshuvud, ca 250 g
1-2 purjolökar, ca 250 g
3-4 potatisar, ca 250 g
½ tsk curry
1 liter buljong
100 g philadelphiaost

Tillagning
Dela blomkålen I små buketter, strimla purjolöken och skär potatisen i mindre bitar. Låt grönsakerna svettas i lite smör/olja + curry. Sätt till buljongen och koka grönsakerna mjuka. Vispa sönder dem samt vispa ner philadelphiaosten. Smaka av, strö ev. persilja över.

Till huvudrätt: Morotsgratäng med Pesto

50 g smör
1 1/4 dl (ca 60g) vetemjöl
7 1/2 dl mjölk
1 2/3 dl (ca 160g) créme fraiche light, eller gräddfil
1 tsk krossad svartpeppar
100 g cheddar, riven
4 ägg, lätt vispade
2 msk färdiglagad Pesto
750 g morötter, skalade och rivna
250 g förkokta lasagneplattor
yttligare 50 g riven cheddar

Tillagning
1. Pensla en ugnsfast form, 30 x 20 cm, med smält smör eller olja. Smält smöret i en stor kastrull och tillsätt mjölet. Rör på svag värme tills blandningen bubblar och har en aning färg. Tillsätt blandad mjölk, créme fraiche och peppar lite i taget och rör såsen slät mellan varje omgång. Värm under ständig omrörning på medelstark värme i 5 minuter eller tills såsen kokar och tjocknar. Koka i yttligare en minut och ta kastrullen av värmen. Rör ned ost och låt svalna något. Tillsätt de vispade äggen lite i taget under ständig omrörning.

2.Ta undan en tredjedel av såsen till topplagret. Tillsätt pesto och riven morot till resten av såsen och rör om så allt blandas.

3.Sätt ungnen på 150 grader. Varva morotsblandning med lasagneplattor i den smorda formen; börja med en tredjedel av morotsblandningen och lägg tre lager av vardera, med lasagneplattor överst. Bred ut den sparade såsen i ett jämnt lager ovanpå plattorna och strö över den extra osten. Låt formen vila i 15 minuter innan gräddningen så att pastan får mjukna. Gratinera i 40 minuter eller tills såsen har stelnat och ytan har fin färg.

4.Ta ut formen ur ugnen, täck över den och låt det stå i 15 minuter - då blir den lättare att skära i fina bitar. Servera med en frasig grönsallad till.

Till efterrätt: Choklad och apelsinkaka

2 dl socker
2 dl smör
3 ägg
3 3/4 vetemjöl
2 msk kakao
2 msk mjölk
3 msk pressad apelsin
rivet skal från en halv apelsin

GLASYR
3 3/4 dl florsocker
2 msk pressad apelsin
smält choklad
2 dl socker
2 dl smör
3 ägg
3 3/4 vetemjöl
2 msk kakao
2 msk mjölk
3 msk pressad apelsin
rivet skal från en halv apelsin

Tillagning
Vispa socker och smör luftigt. Tillsätt ägg (uppvispade), vänd ner mjölet försiktigt.

Dela smeten i två bunkar. Till den ena tillsätter du kakao och mjölk. Till den andra apelsinjuice och skal.

Smörj en form och lägg ned de två blandningarna. Blanda försiktigt ihop dem med en kniv.

Grädda i cirka 25 minuter i 175-200 grader.

Blanda florsocker och apelsinjuice till en glasyr och bred denna över den svalnade kakan. Spritsa sedan smält choklad som dekoration.


Så. Låt det väl smakas! Enkelt, billigt och gott!!

( http://www.vegetariskt.com/ är en skitbra sida med massor av inspiration)

Mina föräldrar.

Min pappa var en idol för mig, och vice versa. Det fanns inte mycket han kunde göra för att få mig irriterad. Jag kan se tillbaka och inse att jag och farsgubben var riktiga polare. Dödspolare.
Han var pappa när jag var liten, han var som ett trottsigt syskon under min tonårstid, för att senare bli en bästa vän.
En otrolig människa med massor av talanger, spela instrument, sjunga, skriva, rita, mekka bil/båt whatevvah, laga mat...
Pappa blev sjukpensionär när jag var runt 10 år, han fick diabetes. (jo, på 90-talet blev man sjukpensionär pga det). Det tog pappa hårt att inte kunna arbeta. Att förslora sin yrkesroll, han hade alltid vart yrkesverksam. Ambulansjukvårdare, busschaffis, taxichaffis...Nu var det ingen som ville ha honom och det måste ha vart en väldig social smärta.

Musik är något jag och min pappa pratade mycket och hade som ett stort gemensamt intresse. Mest var det vikingarna och Elvis... och storband. Eller jah...typ hela tiden.

"lyssna till basen i detta stycke"
"hör du dubblen i trumman här"

Jag kunde prata med min pappa, ärlig och rättvis. Envis som bara fan, omtänksam, busig, empatisk, kunnig.
Det skulle ta mig år att radda upp alla bra minnen med pappa...
Det ni behöver veta är att jag fortfarande har en pappa, trots att han är död. 
Han fattas mig något så otroligt varenda dag.

Min kära mora är en tuff brud i lyxförpackning.
Jag har då ALDRIG stött på en kvinna med en sådan intelligens och styrka. Min mora har alltid velat mitt bästa, många gånger lite väl mycket i all välmening. Hönsmoran min.
Vi har alltid tyckt olika, hon trodde nog att flickan hon födde skulle tycka om rosa, smycken och prinsessor.
Trotts detta har hon aldrig försökt ändra på mig, faaast en hel del seriösa pikar har kommit genom åren.
Min mora är en spännande person för mig, som en uppslagsbok fylld med nyttiga fakta och berättelser.
Tror inte jag skulle klarat av grunskolan om det inte var för henne.
Här pratar vi RESPEKT. Jag anser min egen mora vara en av mina starkaste förebilder.
Vi kom varande ännu mer närmare efteratt pappa dött och idag är hon en av mina absolut närmaste vänner som jag kan prata om ALLT om. Ibland kan jag känna mig halv utan henne.
Även min mora har talanger, hon är en konstnär med nål och tråd och garn. Hon har en ihärdighet som inte är från denna planet, omtänksam, smart, rolig, sympatisk, rätt på, organisatorisk.
Min mora tycker väldigt mycket om sport.(till skillnad från pappa som ansåg att motorsport var den enda sporten)
Musiken från pappa och sporten från moran.
Laga mat kan moran också, och hon är en riktig "fixar Olle".
När jag var mindre strök hon mina underkläder/strumpor, tom mina gympakläder?!

Jag hoppas att jag en dag kan mäta mig med dom båda.
Dom har alltid funnits för mig och stöttat mig.

Självklart är inte allt en dans på rosor, men efter att ha förlorat den ena föräldren  så är den där jävla dansen på blomster oviktig.
Kom i håg det.

// En mycket älskad dotter

Det här ska JAG bli när jag blir stor!

Jag vill mycket jag. Och jag vet att jag inte kommer nöja mig med 1 avslutad utbildning utan kommer hoppa på en annan så fort jag kan. Det handlar inte om rastlöshet eller velande, Jag VET att jag alltid kommer jobba med människor och alla olika faser som vi går igenom.

Jag vill bli:

Forskare/Professor - ha fördjupad kunskap inom
geriatrik, gerontologi, etnologi, anatomi,dermatologi,humanfysiologi.

Obduktionstekniker

Begravningsentreprenör

Verksamhetschef

Författare

Föreläsare

Konsult


Bortser man från det yrkesmässiga så kan jag klämma in att  jag nog vill bli morsa också.  Nångång. Det ligger långt fram i tiden och är knappast säkert.
Gifta mig hit och dit - det kvittar....
Jag är sådär "typiskt svensk" och identifierar mig med min titel och lägger inge större värde på föräldrarskap eller giftemål. Modern kvinna va?!

Who am I?

Anna med stort hjärta. Och Bäst på allt. Jämt. Mitt andra heltidsarbete är att oroa mig.
Har en väldigt stark integritet och självförtroende - jobbar fortfarande på självkänslan.
Nyfiken av naturen. Drar mig till det mörka, makabra och ockulta. "Knepig" tjej när det gäller mycket.
Men det är bullshit - det handlar bara om att folk inte vet hur dom ska hantera mitt väsen.

*VÄÄÄÄS*

Har ofta en känsla av utanförskap där jag känner att ingen förstår eller skulle förstå mina tankar och funderingar, men dessa är nog mer mina egna uppfattningar än nån sorts sanning.
Jag är en sökare. För visst är det så att allt kan bli liiiite bättre om man bara anstränger sig lite?
Det är svårt att imponera på mig eftersom jag kräver att folk SKA kunna saker, inkl mig själv.
Jag har ett otroligt brinnande heart för äldre. Och skulle helst se att jag någongång kan bidra till att utveckla äldrevården eller åtminnstånne se till att den ALLTID utvecklas.

Jag är fascinerad av döden. Och lider nog själv av dödsångest.

Trångsynt många gånger, massor med fördomar. "Svensk".
Älskar historia och religion och använder mig av mitt sökande för att hitta min egna väg genom djungeln av olika trosystem. Att välja att inte tro. Detta utvecklas hela tiden.

Bekräftelsebehov iform av att folk ska fatta att jag är duktig.
Jag anser mig själv vara så normal som möjligt eftersom jag tycker att onormal är normalt...

En stark personlighet som kanske är lite konservativ i vissa hörn och skulle nog kallas för "gammaldags" av många. Men det är så jag är. Take it or leave it.
Enligt mina principer (Som blivit förre med åren) så är det sättet att leva, jag skulle inte tacka nej till att vara allsmäktig och bestämma över folk. Någon form av ond ledare med goda egenskaper.

Jag har lätt för att träffa nya människor men det är ytterst få som får ta sig in till min "innersta krets", som jag skulle gå genom eld för. Jag är den värsta av alla vakthundar som vakar över dom.
Varm, omtänksam, Empatisk, organiserad, plikttrogen.... Hmm...
Jag vill utvecklas och kunna njuta av allt i livet!
Målorienterad Stenbock.
Min vilja driver mig framåt och min osäkerhet drar mig bakåt.
"Standstill" eller kärringstopp som jag själv skulle säga.

En normal 27 åring.